– Vi blev rätt nöjda eftersom vi fick med individgarantin, som är en mycket viktig parameter för oss. Lön är den absolut viktigaste fackliga frågan för våra medlemmar, det visar entydigt flera enkäter, och många möten och diskussioner vi haft. Därför kunde vi inte ge oss innan individgarantin fanns med. Och nu är den på plats när lönesamtalen för 2016 genomförs under Q1, säger Rikard Nyström, en av tre från Finansförbundet i Nordea som förhandlat om avtalet.
Koncernklubben drev frågan framåt genom två parallella processer, en där själva löneprinciperna diskuterades och en där klubben drev frågan om att banken brutit mot både MBL och MBA genom att missköta löneprocessen så som den fungerat utan lokala löneprinciper. Den senare processen lyftes till central nivå, det vill säga förhandlades mellan de centrala parterna – Finansförbundet centralt och BAO.
– Även de centrala parterna har långbänkat, och det är bara att konstatera att det råder delade meningar om lönesättning. Men vi kunde inte skriva på löneprinciper utan att det fanns ett innehåll som faktiskt betyder något. Förhandlingarna avslutades i enighet, banken ansågs ha brutit mot MBL och MBA, och då lossnade även processen om löneprinciperna, säger Rikard Nyström.
Han vill inte svara på om Finansförbundet därmed fick skadestånd från banken, vilket är brukligt vid brott mot MBL. Han säger också att båda parter hela tiden varit överens om att lokala löneprinciper ska finnas. Det var innehållet i dem som var stötestenen.
– Individgarantin börjar gälla redan i år, så det görs en avstämning retroaktivt för tre år bakåt efter årets lönesamtal. Då ska varje medlem fått minst 50 procent av de procentuella lönehöjningar som alla i Nordea fått. Om inte, ska en utfyllnad falla ut upp till det procentuella beloppet, säger Rikard Nyström.
Från och med i år ska lönesamtal hållas varje första kvartal, och ny lön betalas ut från 1 april varje år, med retroaktivitet från årsskiftet.
– Under hösten har detaljer kommit på plats, till exempel att det finns datum för avstämning, vilka listor med lönestatistik som ska fram, hur lönedialogen ska gå till, och när Lika lön ska stämmas av, förklarar Rikard Nyström.
Kommer det att finnas någon kollektiv garanti?
– Nej, vi kommer inte att ha något riktmärke. Men vi kommer diskutera med banken inför varje lönerevision om vilket löneutrymme som finns. Det är banken som har påsen med pengar, men om inte banken betalar löner som är relevanta i branschen kommer den att få ta ansvar för det. Nu är det upp till bevis för arbetsgivaren att sköta sig, säger Rikard Nyström.
Grunden i Nordeas lokala löneprinciper är att alla ska få en löneökning varje år, så länge man gjort en fullgod, normal, arbetsprestation. Får man inte det ska en handlingsplan göras för hur prestationen ska förbättras, och Finansförbundet ska varje år få rapport om vilka som fått det som kallas ringa, eller ingen, löneökning.
Precis som tidigare kan den enskilde överklaga sitt lönesamtal, till exempel om man mötts av argument som inte är relevanta. Parterna är överens om att inte tolerera att någon inte vågar överklaga sitt samtal av rädsla för att bli bestraffad av sin chef.
– Våra enkäter visar att medlemmarna föredrar lönesamtal med chefen framför de gamla pottförhandlingarna. Men det är helt i sin ordning att överklaga, då kommer facket in och förhandlar, och ibland lyckas vi få upp lönen, och ibland lyckas vi inte, säger Rikard Nyström.
Betygssättningen enligt det årliga utvecklingssamtalet, kallat PDD i Nordea, ska ha direkt koppling till löneutfallet i lönesamtalet. Arbetsinsatsen ska alltså stämma överens med löneutvecklingen enligt de nya löneprinciperna.
– Ingen ska framöver behöva höra: ”du har gjort en fantastisk insats, men tyvärr, du får noll kronor”, säger Rikard Nyström, som hoppas att avtalet gör att alla förstår varför de får den lön de får även om man inte är helt nöjd med den.
Text: BrittMari Lantto
Foto: Istockphoto