Efter den dramatiska coronavåren med en ekonomi i fritt fall syns nu tecken på en viss stabilisering och början på återhämtning. Det menar Nordeas chefsekonom Annika Winsth.
– Vi bottnade i början av maj och går nu sakta åt rätt håll. Det kommer vara fortsatt stora utmaningar, men det är inte riktigt så illa som vi först befarade.
Enligt Nordea har de massiva stödåtgärderna inom finans- och penningpolitiken, inte minst permitteringsstödet, varit viktiga byggstenar för hushållens motståndskraft och för att hjälpa företagen att övervintra.
– Hushållen känns ganska trygga i sin ekonomi samtidigt som börsen och bostadsmarknaden nu är tillbaka på samma nivåer som före krisen. Om världen successivt börjar öppna upp finns förutsättningar för en återhämtning redan under hösten, säger Annika Winsth.
Det är inte riktigt så illa som vi först befarade
Enligt vissa prognoser dröjer det till 2022 innan ekonomin är tillbaka på nivåer före coronakrisen. Annika Winsth spår att det kommer gå snabbare än så.
– Jag tror att vi kan vara tillbaka redan nästa år, kanske till sommaren. Nu är vi inne i en återhämtningsfas där vi kommer ta två steg fram och ett steg tillbaka, säger hon och betonar att utvecklingen i slutändan hänger på viruset.
– Det gäller att vara ödmjuk inför att vi inte vet hur hösten kommer se ut eller hur olika länder kommer behöva agera, och det har väldigt stor betydelse för svensk ekonomi. Det spelar ingen roll hur duktiga vi är på hemmaplan om världen stänger ned.
Annika Winsth tror även att arbetsmarknaden kan stabiliseras tidigare än beräknat. Tittar man närmare på arbetslösheten är det i huvudsak unga som har blivit arbetslösa, säger hon och utvecklar sitt resonemang.
– Självklart är det jättetufft för alla som förlorat sina jobb, men den här gruppen är mycket mer flexibel och har lättare att anpassa sig än äldre, exempelvis genom att börja studera eller byta jobb. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv har det betydelse och kan leda till olika stora kostnader beroende på vilka grupper som hamnar utanför arbetsmarknaden, säger hon och fortsätter.
– Utifrån det ser läget bättre ut på arbetsmarknaden än vad man först kunde befara. Industrin har övervintrat och i stor utsträckning lyckats behålla sin personal.
Jag tror att vi kan vara tillbaka redan nästa år, kanske till sommaren
Många av de som permitterats eller blivit uppsagda står samtidigt utanför bostadsmarknaden, konstaterar Annika Winsth.
– Om bostadsmarknaden skulle gunga till är gruppen över 35 betydligt mer utsatta, medan den som är 20 inte träffas lika hårt.
Enligt Annika Winsth står bankerna väl rustade för att möta en extern chock som coronakrisen. Bankerna är mer välkapitaliserade än tidigare samtidigt som hushåll och företag med hjälp av permitteringsstöd och andra stöd har klarat sig bättre än vad många trott.
Viss ljusning i ekonomin
Sedan det akuta läget i våras har situationen i svensk ekonomi stabiliserats och ljusnat något. Konjunkturinstitutet (KI) spår att BNP backar med 4,8 procent i år för att sedan öka 3,4 procent under 2021. Arbetslösheten stiger till 8,5 i år och når 9,5 procent 2021. Prognosen går att jämföra mot den som KI gjorde i slutet av april som indikerade ett BNP-ras på 7 procent i år med en skenande arbetslöshet på över 10 procent.
– Vi har sett färre företagskonkurser än vad jag först räknade med, vilket gör att bankerna inte blivit lika träffade. Om vi får rätt och det värsta ligger bakom oss så tror jag inte att bankerna får några större bekymmer, säger hon.
Hur ser du på risken att coronakrisen kan mynna ut i en finansiell kris?
– Då måste det först bli väldigt mycket värre. Centralbankerna har varit väldigt tydliga med att de kommer göra allt de kan för att skydda det finansiella systemet, så det är jag inte särskilt orolig för nu. Samtidigt kan vi vara i en helt ny situation igen om ett par månader, och då är företagen redan sårade och har inte lika stor motståndskraft som tidigare.
– Men där är vi inte, och det är inte huvudscenariot, tvärtom. Det ser snarare ut att ljusna.